tisdag 13 december 2016

Ritta Jacobsson

På min skola har vi något som kallas Elevens val varje måndagseftermiddag. Då går alla till de grupper de har valt och hittar på aktiviteter inom det ämnet. Jag valde såklart bokcirkel och förra måndagen var det avslutning för terminen. Då hade vi förmånen att få prata med författaren Ritta Jacobsson via Skype och det var väldigt givande. Idag tänkte jag att ni ska få läsa några utdrag ur texten som jag skrev om detta på vår bokcirkel-blogg som ni kan hitta i sin helhet här.

"På eftermiddagen, måndagen den femte december, klev vi in i klassrummet förväntansfulla för att få skypa med författaren Ritta Jacobsson. Vi försedde oss med fika, samt våra frågor till Ritta och satte oss tillrätta vid de iordningställda bänkarna. En bra avslutning på terminen då vi också skulle få svar på våra frågor om författarskap, Rittas böcker, skrivande och mycket mer!



När klockan var slagen 14.40 ringde vi Ritta på Skype som hade matchat sin röda tröja med ett fint läppstift.
Enligt Ritta är det bästa med att vara författare att hon sugs in i världen hon skriver om.
- Ibland när jag skriver något roligt kan jag sitta och skratta åt det jag skrivit själv, men ibland kan jag också börja gråta. Speciellt när jag skriver sorgliga scener som till exempel om Magnes dalmatin Zenta i Han kallar sig Esmeralda."
- Ja, man måste ju vara lite uppiffad på överdelen i alla fall, sa hon och skrattade. Men på benen har jag bara mjukisbyxor.

Någon frågade när hon kom på att hon ville bli författare och då svarade Ritta att hon lärt sig skriva när hon var fyra år och sedan dess alltid skrivit. Hon blev uppmuntrad av sina lärare i skolan att bli författare för de tyckte att hon skrev väldigt bra. Som ung flyttade Ritta från Finland till Sverige och fick med det lära sig ett nytt språk. Efter att ha bott i Stockholm ett tag bestämde hon sig ändå för att ta upp drömmen om att bli författare och det är hon väldigt nöjd över.
- Jag hade inte kunnat haft ett bättre liv! Jag lever min dröm och får ibland nästan nypa mig i armen för att jag ska tro att det är sant.


Läs hela texten här! Jag måste säga att det var väldigt roligt och givande att få prata med Ritta och jag tyckte det var väldigt roligt att skriva den här texten!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar