söndag 7 december 2014

Andra advent: Julkalendern och "God jul i stugan!"

Det är redan andra advent och det är två veckor kvar till min födelsedag (20 december) och julafton. Jag har tittat på julkalendern på tv varje dag som vanligt. Den heter "Piratskattens hemlighet" och handlar om Sam och Minna som åker med sin mamma till sin kusin, Bianca i Kroatien för att fira jul. På Orkidékusten, som stället heter, ska de förstöra allt vackert och bygga fabriker. Det vill barnen stoppa och första dagen hittade de vrakdelar från ett gammalt skepp. Det sägs att Aqulia som seglade med skeppet var pirat och har gömt en stor skatt någonstans. Kusinerna bestämmer sig att försöka hitta skatten och rädda orkidékusten. Men det visar sig att det inte bara är dem som är ute efter skatten...

Men nu till boken jag tänkte berätta om, den heter "God jul i stugan!" och är skriven av Astrid Lindgren. Den innehåller flera olika julberättelser som exempelvis, "Jul i Bullerbyn", "Kajsa Kavat hjälper mormor" och "Visst kan Lotta nästan allting". De berättelser jag nämnde är mina tre favoriter.

"Jul i Bullerbyn" handlar om alla julsaker de hittar på i Bullerbyn som att bygga snölyktor och hugga julgran och sist men inte minst själva julfirandet. Den är väldigt mysig att läsa och jag gillar julskildringarna.

 "Kajsa Kavat hjälper mormor" handlar om att Kajsas mormor gör illa benet och då måste hon fixa allt julstök själv. Mormor tror att det blir svårt, men Kajsa har bestämt sig och vackert blir det med julgran och allt. Polkagrisarna som mormor ska sälja på julmarknaden får Kajsa ta hand om och alla vill köpa polkagrisar av henne. Det här är det roligaste i berättelsen: "Det var då den minsta torggumman jag har sett", sa borgmästaren, när han gick förbi på väg till rådhuset. Och så köpte han två påsar med polkagrisar och gav Kajsa en blank enkrona. "Åhnej", sa Kajsa. "Jag ska ha två pengar. Två femtioöringar ska jag ha." Borgmästaren skrattade och plockade fram två femtioöringar. "Där har du", sa han. "Du kan behålla enkronan också förresten, din kavata lilla byting". Men det ville inte Kajsa. "Jag ska ha två femtioöringar", sa hon. "En för varje påse. Det har mormor sagt." Jag tycker att Kajsa Kavat är så gullig, men det är ju inte så lätt att veta att en enkrona är lika mycket som två femtioöringar.

"Visst kan Lotta allting" är den här berättelsen när Lotta råkar slänga Bamsen i soptunnan och när det är slut på julgranar i hela staden lyckas Lotta fixa en. Lotta tänker; "Det är så konstigt med mig, jag kan så mycket. Jag kan nästan allting, förutom slalom förståtts."

Trevlig andra advent!

Det här inlägget la jag ut söndagen 7/12 men efter det kom jag på att jag skrivit lite fel. Så jag ändrade det men då blev det lite fel som att jag lagt ut det idag. 



Inga kommentarer :

Skicka en kommentar